Rapporteringen om Latinamerika i förändring

Publicerat 2 augusti 2010 kl. 00:35 av erik

Under hela 1980-talet var Latinamerika hett i svenska medier. Sandinisternas revolution i Nicaragua, inbördeskrigen i El Salvador och Guatemala och demokratirörelsernas envisa kamp mot militärregimerna i Sydamerika skapade rubriker och rörde upp känslor bland gräsrötter i Sverige. Solidaritetsrörelser växte fram, studieresor arrangerades och tiotusentals chilenare, argentinare och andra latinamerikaner gavs asyl.

Så kom 90-talet med kommunismens fall i Europa och fredsavtal och demokratiseringsprocesser i Latinamerika. Ett relativt lugn lade sig över kontintenten - trots att de sociala problemen och orättvisorna bestod - och många av de svenska mediernas bevakning avtog.

Från slutet på 90-talet och fram till mitten på 2000-talet hamnade Latinamerika i närmast total medieskugga i Sverige. SVT och en rad tidningar fanns bland dem som drog ned på bevakningen, och det trots att intresset hos många läsare inte nödvändigtvis hade avtagit.

Jag var själv en av de där frustrerade läsarna/tittarna/lyssnarna. När jag blev Dagens Nyheters korrespondent i Latinamerika 2007 ville jag därför försöka göra något åt saken.

Efter tre år som korrespondent kan jag konstatera att det generella medieintresset för kontinenten förefaller ha ökat. Och det ganska markant.

Det kan självklart fortfarande bli bättre. Men trenden har vänt.

Detta tilltagande intresse har en rad olika orsaker. Händelseutvecklingen i Latinamerika, med en ny stark vänstervåg i centrum, har naturligtvis spelat in.

Förhoppningsvis har jag också själv haft någon liten del i trendbrottet, tillsammans med mina korrespondentkollegor Lars Palmgren (SR), Henrik Brandão Jönsson (Sydsvenskan/GP), Claes Aronsson (TT), och utmärkta frilansjournalister som Magnus Linton, Julia Svanberg och Erik Halkjaer.

Men även de så kallade nya medierna har varit viktiga. De allt fler bloggande svenskarna på plats i Latinamerika bidrar till att höja ribban för vad som är acceptabelt från en korrespondents penna. Många specialintresserade söker numera sin information från dem eller från utländska medier på internet, vilket gör att den tid då korrespondenten fick stå oemotsagd som sin världsdels uttolkare definitivt är över (som tur är).

Under senare år har jag flera gånger hört svenska redaktörer förvånat konstatera att artiklar om Latinamerika ligger mycket högt i läsarfrekvens i nätupplagorna (där det är lättare att mäta sådant). Intresset är med andra ord fortsatt stort.

Detta märks också av genom att hybrider av bloggar och tidskrifter, som utmärkta Latinamerika.nu eller Fredsobservatörerna, har en trogen och växande publik. Steget från att skriva där till att arbeta professionellt som journalist är inte särskilt stort, vilket ökar kompetensen inom kåren.

Men ibland undrar jag vad som händer med alla svenska LA-bloggare som återvänder hem. Många av er som bloggat medan ni studerat vid en resande folkhögskolekurs eller arbetat som biståndsarbetare, fredsobservatörer eller inom den privata sektorn sitter på en så stor kunskapsbas att den borde utnyttjas bättre. Kanske någon typ av forum eller facebookgrupp (är själv inte medlem) kunde vara ett sätt? Tipsa mig gärna om det redan finns sådana forum.

» «

Amerikaner i Ciudad Juárez: "Vi torterades av militären"

Publicerat 27 juli 2010 kl. 22:11 av erik

I den mexikanska gränsstaden Ciudad Juárez står den 23-årige Shohn Huckabee och hans 36-årige vän Carlos Quijas åtalade för marijuanasmuggling.

De uppger att militären gripit dem på oklara grunder och att marijuanan som beslagtogs i deras bil den 18 december förra året hade placerats där av soldater. Dessutom berättar de att de fick ögonen förbundna, att de torterades med elchocker och till och med hotades med avrättning.

Med andra ord utsattes de för det som förefaller ha varit militärens "standard operating procedure" i Ciudad Juárez under de två år då de grönklädda kunnat göra vad de velat i kriget mot maffian (från mars 2008 och fram till helt nyligen, då federal polis tog över - och de senares människorättsfacit har tyvärr inte varit bättre).

Vi är flera korrespondenter här i Mexiko som har försökt göra omvärlden uppmärksam på denna enorma och växande rättsröta i vilken minst 400 personer (troligen flera tusen) - och många helt oskyldiga - har utsatts för utstuderat grym tortyr.

Se bland annat här, här och kapitel 11 i min bok Kokain.

Det som är udda i detta fall är de gripnas nationalitet. De är nämligen amerikanska medborgare. Naturligtvis kan det, som militären hävdar, röra sig om ett sätt för de gripna att slippa ta ansvar för sina eventuella brott.

Men historien låter så bekant - jag har hört den berättas av mängder av Juárez invånare - att det är svårt att avfärda den som påhitt. Kanske kan det här fallet få lagstiftarna i Washington att vakna. Läs mer i Wall Street Journal.

» «

Artiklar via RSS

Publicerat 22 juli 2010 kl. 21:39 av erik

Nu finns ett RSS-flöde för mina artiklar. Det går att följa här: [Erik de la Reguera - Artiklar].

Sedan tidigare finns RSS för bloggen, men eftersom jag inte vill sitta och länka till artiklarna i inläggen tänkte jag att det kunde vara bra med ett nytt flöde enbart för artikelarkivet.

Använd gärna dessa flöden för länkar på era bloggar eller liknande.

» «

Fyra år senare - frihet för fångarna från Atenco

Publicerat 30 juni 2010 kl. 21:54 av erik

Det tog fyra år, men vid middagstid på onsdagen beordrade slutligen Högsta domstolen i Mexiko att de tolv fängslade medlemmarna i den sociala rörelsen Frente de Pueblos en Defensa de la Tierra (FPDT ) i samhället San Salvador Atenco, strax utanför Mexico City, ska friges.

Enligt domstolen har Ignacio del Valle och de andra suttit fängslade på falska grunder - politiskt motiverade sådana, kan tilläggas - sedan 2006, då en social konflikt om landrättigheter och myndighetsmissbruk urartade i kravaller och att tusentals poliser slutligen genomförde en blodig stormning av samhället.

De federala poliserna begick en rad grova övergrepp mot civila. Många kvinnor - däribland flera utländska observatörer - utsattes för sexuella övergrepp. Flera våldtäkter ska också ha ägt rum under fångtransporterna.

Men de som straffades var inte våldtäktsmännen, utan invånarna i San Salvador Atenco och deras ledare.

Att de politiska fångarna från Atenco nu äntligen friges är ett steg i rätt riktning och visar att rättvisan ibland faktiskt kan fungera i Mexiko, även om det kan ta lång tid.

Men i en fungerande rättsstat borde de som tvingats sitta fängslade i åratal på falska grunder också ha rätt till en ansenlig ersättning från staten (och de ansvariga för övergreppen mot civila ställas inför rätta). Men det är kanske för mycket att hoppas på.

» «

Två månader senare

Publicerat 29 juni 2010 kl. 19:48 av erik

...har fortfarande ingen gripits för morden på finländske Jyri Jaakola och mexikanska Bety Cariño i delstaten Oaxaca i Mexiko.

Tvärtom fortsätter paramilitärerna att attackera invånarna i den autonoma kommunen San Juan Copala. Så sent som i lördags skottskadades två kvinnor som var på väg hem efter ett fredligt möte med kommunens ledning.

För er som kan spanska har svenska Tatjana Markus skrivit en intressant text om våldsdåden i området. Den kan läsas här.

Det är uppenbart att det allt mer upptrappade våldet har en koppling till lokalvalen på söndag, då guvernören Ulises Ruiz efterträdare ska utses i Oaxaca. Ruiz parti PRI har nära kontakter med paramilitärerna i San Juan Copala och våldet förefaller vara en del av en valstrategi, avsedd att piska upp en polariserad stämning.

Risken för valfusk är för övrigt avsevärd, eftersom det datorsystem som är tänkt att räkna samman rösterna visat sig vara väldigt bra på att räkna fel vid testkörningar.

Lokalval äger rum i ytterligare elva delstater den 4 juli och kampanjerna har präglats av maffiavåldet. I måndags mördades bland annat PRI:s kandidat till guvernör i Tamaulipas, vilket det kommer en artikel om i onsdagens DN.

» «

Analys om Colombia

Publicerat 22 juni 2010 kl. 14:29 av erik

Många av er har säkert noterat att Juan Manuel Santos segrade i söndagens val. Trots lågt valdeltagande fick Santos fler röster än någon tidigare presidentkandidat i landets historia.

Nu är jag hemma i Mexico City igen. Men innan jag lämnade Bogotá skrev jag en analys av valet och Colombias framtid som kan läsas här.

» «

Tre röster om valet

Publicerat 20 juni 2010 kl. 19:32 av erik

Följ med och hör vad tre av Bogotás sju miljoner invånare tänker om dagens presidentval i Colombia. Läs mer här.

» «

---

Sida: « 1 [2] 3 4 5 6 7 ... »