Castro redo lämna över makten

Den 81-årige Fidel Castro antydde i måndags kväll att han är redo att lämna över makten till en yngre generation. Trots att flera videoupptagningar visat en allt piggare Fidel Castro den senaste tiden, så förefaller det nu därför som om Kuba får en ny president i mars nästa år.

"Min plikt är inte att klamra mig fast vid poster och än mindre att stå i vägen för yngre personer, utan att bidra med erfarenhet och idéer vars anspråkslösa värde kommer från de exceptionella tider som jag har genomlevt", skrev Castro i det brev som lästes upp i ett populärt aktualitetsprogram i kubansk TV i måndags kväll.

Trots de inlindande formuleringarna är det svårt att tolka brevet på annat sätt än att Fidel Castro förbereder sin egen avgång. Han har sagt liknande saker tidigare, men det var innan sjukdomen, och beskedet kommer bara en dryg månad före valet till nationalförsamlingen. Den väntas utse landets nästa president under sin första session i mars nästa år.

Mycket talar för att Fidel Castro då i stället intar en "rådgivande" roll som åldrad statsman, samtidigt som någon ur den yngre generationen blir president.

Vem som i så fall blir Kubas nya starke man är oklart. Fidel Castros fem år yngre bror Raúl, som vikarierat som landets ledare sedan juli 2006, är även han till åren kommen. Men han har en nyckelroll i regeringen eftersom han har byggt upp och kontrollerar den enda institution som fungerar någorlunda väl: militären.

Men den kandidat som de flesta nämner som Fidel Castros troliga efterträdare är 56-årige Carlos Lage. Han tillhör den yngre generation som anses vara mer reformvänlig och är i dag biträdande regeringschef.

Lage behöver dock Castrobrödernas stöd för att inte bli utpekad som förrädare av traditionalisterna i politbyrån. Han och de andra i den reformvänliga falangen i kommunistpartiet vill nämligen inleda ekonomiska reformer om de får kontroll över den nya regeringen nästa år.

Deras kontroversiella linje fick oväntat stöd i augusti när Raúl Castro kallade till en mängd "rådslag" över hela Kuba i vilka cirka fem miljoner kubaner deltog. Tongångarna uppges ha varit höga och kritiken mot kommunistpartiets ledning hård.
Två miljoner anonyma förslag kom in från dessa rådslag och bland dem fanns många krav på mindre byråkrati och en legalisering av småföretagandet.

Det förefaller ha avgjort saken. De flesta politiska bedömare på Kuba förväntar sig nu att en ekonomisk liberalisering inleds nästa år och att jordbruket står högst upp på listan.
Privata små jordbrukskooperativ säljer redan i dag sina varor till marknadspriser på särskilda marknader i huvudstaden Havanna. De har visat sig vara betydligt effektivare än de tungrodda statliga kooperativen och en fullständig omstrukturering av jordbruket har därför utbrett stöd i landets ledning.

Men även privatiseringar av andra delar av ekonomin kan bli aktuell, inte minst en legalisering av de många småföretagen i landet. Även en valutareform väntas genomföras.
Däremot står ökad demokrati och yttrandefrihet med största sannolikhet längst ned på listan över möjliga reformer, trots att Kuba nyligen bestämde sig för att skriva under två FN-protokoll om mänskliga rättigheter.

Mot den bakgrunden är den inhemska oppositionens ökade aktivitet de senaste veckorna logisk. De vill pressa fram en demokratisering i samband med liberaliseringen av ekonomin.

Men de går en delikat balansgång: om protesterna blir för starka finns risken att Castrobröderna och de andra traditionalisterna trycker bromspedalen i botten och stoppar reformprocessen.

Erik de la Reguera

DN 2007-12-19